(O)sund syn på digitalisering?

Låt mig först säga att jag brinner extremt mycket för digitalisering och digitaliseringens möjligheter. Trots det tycker jag att digitaliseringsbruset nu är så högt att jag knappt står ut. Den kollektiva informationsdelning avseende digitalisering är onyanserad, saknar både djup och historia samt är framför allt inte innovativ.

Att hitta signalen i allt brus blir allt svårare i takt med den exponentiella informationsdelningen om tröttsamma självklarheter runt Uber, Air b’n b och Tesla.

Är vi på väg att skapa en bubbla?
Digitaliseringen är inte och kommer aldrig att vara föremål för en bubbla. Men med all den luft vi blåser in så är risken att det kommer att uppfattas så. De mest uppblåsta företagens oförmåga att svara på hur dom skall tjäna pengar bidrar till en osund syn på digitalisering. Lite historiskt perspektiv om tulpaner och Söderhavet är på sin plats tror jag.

Är vi förblindade av sanningar?
När en stark företeelse uppstår får vi lätt tunnelseende. På femtonhundratalet visste alla att solen och planeterna kretsade runt jorden. Att ifrågasätta det var att utmana den katolska kyrkan. Giordano Bruno var en medeltidsrebell som ifrågasatte det och fick betala ett högt pris.

giordano_bruno

Idag motsvaras den katolska kyrkan av digitala marknadskrafter och personer som Douglas Rushkoff, Tim Wu och Andrew Keen framställs som dubiösa reaktionärer.

Disruption
Hysterin kring digital disruption är även den onyanserad och beskrivs som något nytt. I Chile blev en industri ”disruptad” över en natt 1908. Man grävde salpeter i Atacama öknen när ett patent gjorde salpeter överflödigt just över en natt.

Vi lurar företag och oss själva om vi tror att digitaliseringen kan göra oss alla till disruptors.

Glömmer vi den globala utmaningen?
Fram till 2030 räknar man med en urbanisering av 2,5 miljarder människor. Människor som sent omsider vill ta del av industrialismens möjligheter. 2,5 miljarder människor som tidigare inte använde 10 liter färskvatten varje gång dom varit på toaletten.

2,5 miljarder människor som vill gå in i en tjänsteindustri som kommer att halveras tack vare automatisering, AI och robotifiering de närmsta 20 åren.

Stefan Löven talar om fler enkla jobb i en bibehållen arbetsmarknadsstruktur. Men människor som i vissa fall varken kan läsa eller skriva kan i rimlighetens namn inte tävla mot automatiserade processer.

Är skolsystemet sunt?
Jag anser att hela vårt skolsystem är i otakt med sin tid. Är träslöjd och syslöjd verkligen hantverk för framtiden. Är inte programmering i olika former dagens slöjd? Är att lagra information i hjärnan viktigare än att söka information och förstå sammanhang? Klarar vi att ställa om så strukturella saker som ett skolsystem i en exponentiell utvecklingstakt?

Slutsats
Vi lever i en fantastisk tid som blir allt mer informations- och möjlighetsdemokratiserad. Digitaliseringen ger oss helt nya förutsättningar på alla plan. Men personligen så tycker jag att det finns ett behov av eftertanke, nyans och djup när vi talar digitalisering.

I vardagen är digitalisering en mer modest företeelse för mig. Hur kan jag använda digitala förmågor i syfte att öka intäkter eller minska kostnader för mina kunder. Men parallellt med det så tror jag att vi alla måste sträva efter att förstå ”the big picture”. Oavsett om den stora bilden kanske är olika för oss alla.

About Patrick Gilbert

Jag hjälper företag och människor att lyckas skapa exceptionella kundupplevelser, lönsamhet och effektivitet genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *