Den ultimata åldern

Vilken är egentligen den perfekta åldern i arbetslivet? Just nu ser vi hur unga långtidsarbetslösa helt enkelt inte får access till arbetsmarknaden. Vi ser äldre som klamrar sig vid tjänster, trots att dom mest är i vägen.

Men jag tror inte att den ”perfekta åldern” har så mycket med ålder att göra. Det handlar mer om vår attityd. Vi verkar alla i en arbetsmiljö som kräver extrem anpassningsbarhet, innovativ förmåga, men också i en tid där vi översköljs av så mycket information att vi hela tiden tvingas fatta strategiska beslut. Min lilla analys är att den perfekta åldern är när vi når största möjliga livserfarenheten utan att börja försvara det som varit.

erfarenhetUtvecklingen
Utvecklingskurvan är ofta som pilen i kvadranten. Vi föds som extremt nyfikna varelser som vill smaka, känna, pröva och utforska med ett hundraprocentigt öppet sinne. Under vår resa investerar vi sedan i livserfarenhet.

Dynamiken i livserfarenhet är den samma som vid alla andra investeringar. Har man investerat mycket så kämpar man alltid för att rättfärdiga sin investering. Så ju mer livserfarenhet vi investerat i, desto mindre bejakar vi avsteg från sanningen från denna investering.

A
I denna kvadrant spirar ungdomens entusiasm. Kanske med ett mått av naivitet, men jag fullkomligt älskar att se unga människors aptit på livet, oräddhet och förmåga att ta till sig nya saker. Denna kommer ganska gratis när man är ung!

B
I denna kvadrant finns både unga och gamla människor. Jag har väldigt svårt för attityden i denna grupp. Den representeras av trygghetstörstande och inte sällan inskränkta människor. Dom har en begränsad livserfarenhet för dom har aldrig utsatt sig för någon som helst risk. Dom harvar på på samma jobb och baserar allt på den utbildning dom en gång investerade i.

Man finner man också dom som tror att dom är öppna. Medelålders kärringar som talar om vuxenpoäng och lönnfeta gubbar med kepsen bak och fram, men som efter två glas vin lyssnar på Noice, klagar på invandrare och köper DVD-utgåva av Lilla huset på prärien.

xya2

C
I C-kvadranten finns nästan bara äldre människor. Där sitter de som har formell eller informell makt. Där sitter dom som misstänkliggör spännande idéer, förnyelse och innovation.

D
Här sitter människor du vill ha i din arbetsmässiga närhet. Jag har sett människor mellan 25 till 75 år som hör hemma här. Att vara i den här kvadranten är en läggningsfråga, men också något jag tror man får kämpa för. Här hittar man människor som är fria från rasism, nostalgi och fördommar. Dom är blinda för ålder, kön, bakgrund och sexuell läggning.

Var är du?
Jag vill självklart hoppas att jag befinner mig i D-kvadranten. Men för någon finns jag kanske i C. Inom ett visst område kanske i B. Men jag kämpar för att vara i D och det borde nog vi alla göra.

About Patrick Gilbert

Jag hjälper företag och människor att lyckas skapa exceptionella kundupplevelser, lönsamhet och effektivitet genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *