Köpare & säljare på en ”ny” marknad

Vi lever just nu i slutet på den förändring som industrialismen skapade. Synen på anställd håller verkligen på att vittra sönder. Annledningen heter delvis globalisering. Anställda har insett att det inte längre finns ”trygga arbetsplatser” med livslång anställning. Tror till och med att facket har kapitulerat för den tanken.

För företag är detta givitetvis ett paradis. Vårt arbetsrättsliga skydd, som är bra i tanken, har nu bitit oss i svansen. Kostnaderna och risken för att felrekrytera gör att företag köper temporär arbetskraft från Manpower mfl.  Cyklerna rör sig så fort att företag sitter med fel kompetens på bara några år.

”Okvalificerad” kompetens
Framför allt mindre kvalificerad arbetskraft får agera daglönare inom enklare kontorsgöromål, städ etc. Men även kompetenser av typ tidigare mellanchefer som ALDRIG kommer att få tillbaka den typ av tjänst de hade tidigare, tvingas sälja sig till högstbjudande som löshjon. Precis som länder utan naturtillgångar har tvingats konkurera med billig arbetskraft, tvingas okvalificerad kompetens konkurrera med låg ersättning.

Efterfrågad kompetens
Andra sidan av myntet på den ”fria” arbetsmarknaden är personer som har en starkt efterfrågad kompetens och finner frihet och möjligheter istället. Som ”självanställd” slipper man den internpolitik, ändlösa interna möten etc som man skulle få som anställd på ett bolag.  Vidare kan man styra över sin egen ”work/life ballance” på ett helt annat sätt.

Mellanhanden
På denna nya marknad blomstrar ”brokers”/mellanhänder som Manpower, eWork, Adecco m.fl. Smart och effektivt agerar dom garant för lägsta möjliga pris/ersättning. Dom har varit framgångsrika och det gratulerar jag dom för.

Jag har haft begränsat samarbete med ”brokers”, men hade förra veckan kontakt med en tjej på eWork avseende ett uppdrag rörande ett socialt intranät. Det som slog mig var hennes arrogans. Arrogansen i relation till min kompetens, arrogans i kopplingen till uppdraget och därmed faktiskt också till hennes uppdragsgivare. Jag har känslan av att mellanhänderna är oerhört transaktionsintensiva.  Identifiera ett uppdrag och koppla lägstbjudande med rimlig kompetens till uppdraget. Jag TROR att detta är ett symptom på en ganska omogen ”marknad”.

Konsekvensen
Vad blir konsekvensen av denna nya arbetsmarknad? Om jag som kund efterfrågar en kompetens på denna relativt omogna transaktionsintensiva marknad är risken att mitt behov av exempelvis systemarkitekt behandlas på samma sätt som en generell redovisningsassistent.

Jag tror att vi, oavsett om vi är anställda eller inte, behöver fokusera på att hyperspecialisera oss. Är man lite raljant så tror jag att det kommer att komma en tid då ”mellanhänderna” inte kommer att kunna betrakta lösningen till kundernas behov som en bulk av ”polska hantverkare”. I den nya typen av ”arbetsmarknad” har vi valet att agera med kompetensmässig integritet eller som desperationen hos de naturtillgångsfattiga låglöneländerna.

Det kommer alltid att finnas behov av massor av ”handy-men”, men används det till allt är risken att vattenskadorna börjar hopa sig och golvvärmen inte fungerar och då kommer just din specialkompetens att efterfrågas. Var därför rädd om den, utveckla den, sälj inte ut den och behåll din yrkesmässiga integritet på denna ”nya arbetsmarknad”.

About Patrick Gilbert

Jag hjälper företag och människor att lyckas skapa exceptionella kundupplevelser, lönsamhet och effektivitet genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *