Vad jag lärt mig av TV3

Genorisitet
Jag är ingen direkt vän av TV3. Jag känner, möjligen snobbig, förakt för den typen av TV. Idag stod tv:n på i köket när jag lagade mat. Det var ett program om tjockisar som skulle gå ner i vikt. Lyckan och glädjen dessa människor kände för att tappa några kilon var total. Men det var också en lycka när dom såg sina kompisar förlorat en smula ister. Ärlig, uppriktig lycka som lyste i ögonen.

Visst, det är ett tv-program, men jag ser aldrig den glädjen när mina konsultkollegor eller jag själv lyckas. Varför? Varför är vi så helvetes snåla mot våra medmänniskor? Jag har suttit på mången workshop och sett kollegor,  konkurrenter utföra stordåd. Vad har jag sagt? INGENTING!
Jag ser kvinnor och män i min omgivning som är duktiga, snygga, roliga och trevliga. Men sällan säger jag något. Varför? Känner jag att jag förminskar mig själv? Det är ju tvärt om!

Perfektion
Jag bytte aldrig kanal och efter fetto-programet kom ett program om den överexploaterade Gordon Ramsay. Han är fantastisk och jag bjöd min fru på hans flaggskeppsrestaurang, Royal hospital road för några år sedan. En kärleksweekend som slutade i misär.

MEN att se hans besatthet av perfektion är underbar. Det är så vi skall leverera i våra jobb. Behovet, kravet på dialog, samarbete i köket kan appliceras på hur vi sköter oss på jobbet. Gordon Ramsay skulle kunna recensera oss alla hela tiden. OCH vi skulle få skämmas.

Vem sa att TV3 inte var food for brain!

About Patrick Gilbert

Jag hjälper företag och människor att lyckas skapa exceptionella kundupplevelser, lönsamhet och effektivitet genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

One thought on “Vad jag lärt mig av TV3

Leave a Reply

Your email address will not be published.