Customer experience & Social CRM

Vaknade i natt vid halv två av att tv’n var på. Tyvärr hade jag inte somnat till Canal plus, för då hade jag vaknat av en annan repertoar, utan den alltid lika trevliga History channel. Efter att ha ägnat några minuter av att se in i psyket på massmördare stängde jag av.

Istället föll tankarna på mitt blogginlägg från igår som vid närmare eftertanke speglar människors avund. Ingen skulle väl erkänna avund, men jag är uppriktigt sällan avundsjuk. Inte för att jag är så helvetes lycklig själv, utan för att livet skulle bli outhärdligt.

När jag var ett barn
Mina föräldrar, då främst min mamma, indoktrinerade mig med extrem framgång, att jag var ett unikum av skönhet, intelligens, bildning, listan kan göras lång. I takt med att världen vuxit har den bilden sakta krakelerat. Jag behövde inte ens åka utanför 50-skyltarna för att se att det inte var sant.

Internet
Min upplysningstid var före Internet. Hade det inte varit så hade förmodligen upplysningen gått fortare. För mig räckte det att börja på högstadiet, men nu har jag 1,4 miljarder människor att jämföra mig med! På Internet i sociala medier. Detta är en källa till avund.

Jag har en bekant som driver en rese-business. Den har det passande namnet The world of envy. I en offline-värld hade familjens årliga resa till Rocas rojas på 70-80 talet fortfarande framstått som ett paradis, men nu vet jag alternativen. Detta går att anlägga på allt!

Jag hade inte tvekat en sekund att bo på dessa hotell. Och jag kan möjligen känna lite åtrå, men att som många fokusera på hur andra har råd är jäkligt kontraproduktivt. “Dom är säkert belånade“, “Hur kan dom lägga pengar på..” Det tar fokus från den egna utvecklingen. Det grusar möjligheter att skapa en egen lycka. Som sagt kolla på The Joneses.

Jag tycker att vi ser en så tydlig tendens! Skrev tidigare om förmågan att se samanhang och jag rekommenderar dig att jobba för att se detta samanhang. Kapitalismen håller på att förändras. Den klassiska G7 synen på ekonomi tror jag håller på att vittra sönder.

Påfåglar och Ferrari
Påfåglar brukar ofta användas som exempel inom biologin. En stor och färggrann påfågelstjärt är en bra signal till påfågelhönor att vilja para sig. Ett mått på att påfågelhannen är duktig på att skaffa mat. Precis som Ferrarin hos oss människor. Åtminstone före SMS-lånens tid….

På samma sätt var det med älgar och de mest majestätiska hornen. Evolutionen har därför skapat enorma påfågelsstjärtar och enorma horn. MEN de stora stjärtarna och de stora hornen skapar problem i rörlighet och förmågan till effektivitet. Älgarna med de största hornen fastnar i träd och dör.

Kungen av Bhutan
1972 myntade kungen av Bhutan ”lycka” (GNH) som nyckeltal i landet. Ett nyckeltal som fick den rika världens ledare att ironiskt le i hånfullt. Lycka är subjektivt, mjukt och går inte att mäta var argumenten.

Vad kommer vi att se?
Jag är helt säker på att vi kommer att få se en förändrad syn på ekonomin de närmaste tio åren. Ingen skrattar längre åt kungen av Bhutan. Nästan samtliga länder i den industrialiserade världen börjar införa nya nyckeltal i relation till ekonomin. Företag kommer att inkorporeras vare sig vi vill eller inte. Ekologisk och social hållbarhet kommer att vara en förutsättning för business framöver. Det kommer att fyllas på med allt fler i de nya generationerna som inte har ekonomisk tillväxt som övergripande mål.
Med sociala medier kommer vi att kunna se och läsa tendenser i dessa ”mjuka” nyckeltal som man anser sig inte kunna mäta.

Koppla samman med brottstatistik, psykisk hälsa och lite annat så kommer vi att kunna se helt nya ”score cards”.
Jag tror att alla vi som på något sätt jobbar med affärsutveckling måste ha detta i åtanke. Vi måste försöka förutse en annorlunda spelplan framöver.

Delar av innehållet i denna text är influerade av en helt fantastisk artikel, Runaway Capitalism, av Christopher Meyer and Julia Kirby