Vi människor och våra begränsningar

När jag var liten växte jag upp bland mängder av djur. Mest hundar och katter, men också en hel del exotiska djur. Mina föräldrar hade en veterinärmottagning, men min pappa var också ansvarig för att djuren på djurparken var friska.

När jag kom hem från skolan kunde jag mötas av en 8 meter lång nätpyton i garaget, en nedsövd apa i källaren eller en skabbig papegoja i köket. Jag kunde roa mig i timmar med att gå omkring i vår trädgård och leka Alice Cooper med en boaorm runt halsen.

Ett starkt minne är en lejonhona som skulle ha ungar och komplikationer uppstod. Jag minns hur farsgubben satt djupt försjunken med en whiskey i sitt arbetsrum och sökte svar i veterinärmedicinsk bok efter bok. Hur han satt i telefon och resonerade med en kollega på Köpenhamns zoo.

Lejonhonor med “förlossningsproblem” är en rätt ovanlig företeelse, men det är många sjukdomar hos oss människor också.

Med lite perspektiv inser man hur trubbiga informationsverktyg sjukvården hade, men också hur lite som sannolikt hänt sedan hans tid. Både inom djur- och människosjukvård.

Idag finns exempelvis Pubmed som är en databas med 26 miljoner medicinrelaterade avhandlingar. En ”AI-läkare” kan alltså ställa diagnoser och fatta medicinska beslut baserat på 26 miljoner referenser på bråkdelen av en sekund…. Min far satt och slog i 2-3 veterinärlexikon och konsulterade 1-2 personer.

Att motarbeta AI i sjukvården eller vara rädd för att en ”dator” ställer en diagnos är oerhört dumt!!

Associationer
Förutom att våra hjärnor inte kan hålla 26 miljoner avhandlingar i huvudet så finns det också en annan brist. Säger jag exempelvis ordet ”skolavslutning” så avfyras en explosion i ditt huvud av bilder, dofter, känslor etc. Dina erfarenheter formar en bild av ordet ”skolavslutning” som du inte kan slå dig fri ifrån. Just dina associationer finns där vare sig du vill eller inte.

Den sammanlagda bilden av alla våra intryck formar det vi bygger vår intuition på. Vår maggropskänsla. Dvs merparten av alla beslut som dagligen fattas på företag. ”Rätt beslut” baseras på beslutsfattarens bild av situationen, snarare än på fakta.

Rädsla
I boken ”Sun Zi – the art of war” beskrivs hur ett antal krigare ställer sig på rad strax innan slaget skall börja. Dom tar upp en dolk och skär av sig halsen, vilket får motståndarsidan att fly i ren skräck. Som Fältmarskalk Rommel lär ha sagt, ”bäst är att vinna slaget innan det börjat”.

När börsen skakar så skakar många intressenter av rädsla. I rädslan gör vi ofta mentala tidsresor om hur vi kommer mista pengar, lämna hus och hem, hur vi i framtiden får äta kattmat vid fredagsmyset, etc.

En algoritm däremot går inte att skrämma, den gör inte mentala tidsresor. Den baserar sig på fakta.

Fake news

Massmanipulation
Dagens datadrivna förhållningssätt gör oss människor ganska sårbara. Fake news är just nu på det flestas läppar och den ena befängda lösningen efter den andra föreslås. Alla lösningar som involverar människor är fåfänga! Det är inte människorna som skapar fake news, det är bots. Det görs, och kommer ännu mer att göras, i sådan omfattning att det är hopplöst för människor att hålla jämn takt.

Vi kommer behöva AI för att bekämpa AI.

Under Donald Trumps valrörelse skapades 33% av alla pro-Trump tweets av bots. Hans Facebook-annonser baserades på ”femfaktorteorin” och träffade med kirurgisk precision, ner till några få personer. Automatiserat!

Men det stora problemet med Fake news är vi själva! Framgången med fake news bygger på att vi hellre konsumerar osanningar än att se våra föreställningar om något bli förstörda. Eg. skolavslutningen.

Slutsats
Under väldigt lång tid har vi använt information för att förstå vad som hände och kanske till och med varför det hände. Med dagens analytics får man saker att hända och vi behöver förstå hur vi använder det i vår affär.

Men glöm fina staplar och pajdiagram (descriptive)! Fokusera på hur informationen driver beslut (prescriptive decision support). Helst automatiserat annars går det för långsamt (prescriptive decision automation) .

Det kräver också att vi börjar se nya saker som aktiva entiteter som ”förhandlar” med varandra i syfte att fatta beslut. Exempel; ett hus analyserar ett ljud. Det är ljudet av pistolskott. Det förhandlar om avståndet till ljudet och sänder eventuellt en uppmaning till dörren att låsa sig.

I våra arbeten (och kanske privatliv), bör vi människor försöka komma längre och längre ifrån det intuitiva beslutsfattande. Vi bör omfamna möjligheten att låta analysen fatta beslut om verkställigheten.

Läskigt? Nej människor som fattar beslut är läskigt, oavsett om det gäller lejon, aktieköp eller personlig säkerhet. Även om alla lejonungarna faktiskt överlevde.

About Patrick Gilbert

Jag hjälper företag och människor att lyckas skapa exceptionella kundupplevelser, lönsamhet och effektivitet genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *